Träningskläder

Kvinnan gick med langsamma, väl avmätta steg förbi skyltfönstret. Stannade och vände sig om, betraktade ingaende dekorationen, den röda jackan i hörnet fick henne att luta sig närmare glaset. Jag stod snett bakom henne och visste att hon log för sig själv. Tillslut sparkade jag diskret iväg min cigarett och tog de tva stegen in i butiken samtidigt som henne; vi möttes bokstavligen talat i dörren. Jag log brett och och ursäktande, hon plirade som en ekorre och jag undrade förstulet om hon tänkte börja prata turkiska med mig (mitt ragblonda har till trots händer det relativt ofta).

Hon kom fran Bulgarien visade det sig och pratade en melodisk och lite kantig tyska. Efter tio minuter fragade hon efter mitt ursprung. Jag tvekade i samma sekunddelar som alltid och bestämde mig sedan för landsvarianten; „Sverige, jag kommer fran Sverige“. Det later sa konstigt att säga svensk, jag är svensk, som ett ansprak pa nagot som aldrig tillhört mig. Kvinnan fran Bulgarien skrattade ljust, „ser du sa lustigt“, sa hon, „här star tva utlänningar och pratar tyska med varandra“. Jag skrattade ocksa, hjärtligt, och njöt av det samförstand som hon med lätt hand och liksom i förbigaende upprättat mellan oss.

Kvinnan fran Bulgarien hade spelat handboll i DDR. Utan att fraga närmare visste jag att hon varit proffs. Hennes sätt att inte fördjupa sig i ämnet var resolut men inte barskt. Det var inte självutplaning som lag bakom hennes diskretion. Hon hade helt enkelt satt punkt för historien: sin egen och den större, den som symboliskt avslutades pa hösten 1989. I den senaste undersökningen ansag mer än trettio procent av de tillfragade datida östtyskarna att livet var bättre medan den historien fortfarande pagick. Valfrihet: mellan arbetslöshet och platsbrist, mellan Aldi (fem skivor goudaost 1,49 €) och Pennymarkt (fem skivor goudaost 1,49 €), mellan en ny slags socialdemokrati (utan jobb) och en ny sort nazism (utan Hitler) – naturligtvis känner man sig dragen vid näsan. Ytterst fa är försoning förunnat.

Kvinnan fran Bulgarien, det ljusa leendet, är ett undantag. Det hon saknar mest fran DDR-tiden är träningskläderna: jacka och byxor, enfärgade plagg utan tryck. Hon letar förgäves, även i var butik. „Sa synd, jag hade gärna köpt en sadan jacka hos dig“ säger hon.

Hollywood erbjuder amerikanerna en slags bearbetning av nationella trauman som 11e september genom att massproducera actionspäckade världen-gar-under-om-4-timmar filmer. Tyskarna bänkar sig sedan artionden framför Tatort och tar itu med Mannen och Kvinnan, att Vara-eller-Inte: tysk, invandrad maffia (när de inte avnjuter en dubbad Peter Haber som kommisarie Beck, vill säga). Den här söndagen spelar protagonisten ett av DDR-regimens mer bisarra offer: till missbildning dopade sportstjärnor. Hämnden bestar i att först som krypskjytt försöka mörda den datida tränaren. Det misslyckas. Kvinnan vars liv och kropp förstörts kastar sig slutligen – tillsammans med tränaren som tarögd kallar 35-aringen för „lilla Irene“ – genom fönstret och dör.

Jag ligger kvar i soffan efter programmets slut, det har hunnit bli varmt under filten. Den östeuropeiska rafukten och paföljande kylan försvann definitivt inte i och med murens fall. Jag tänker pa mannen vars arbete jag översatte at en grupp 18-ariga amerikaner; han leder en paraplyliknande stödorganisation för Stasis offer. De skruvade oroligt pa sig och förstod kanske hälften, resten förblev abstrakt, en ensam man i halig kofta med brinnande ögon och ont om tid – och pengar. Försoning kostar pa.

Samma natt drömmer jag att kvinnan fran Bulgarien besöker mig pa jobbet. Hon vill visa mig att hon äntligen hittat en träningsjacka med tillhörande byxor: enfärgade och utan emblem.

Tatort („Brottsplats“) är en av Tysklands mest folkkära och prisbelönta TV-serier; handlingen förläggs alltid till olika städer runtom i landet och vinjetten är densamma som pa tidigt sjuttiotal.

Advertisements

Leave a comment

Filed under Historia, Tyskland

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out /  Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out /  Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out /  Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out /  Change )

Connecting to %s